Inbrott i november. Efter en massa tjat i några månader har gubbarna lovat att komma hit vid tre tillfällen, men inte dykt upp. De måste nämligen låsa upp mitt förråd eftersom de satt sina lås på alla inbrottsförråd. De lovade att ringa innan de skulle komma. Ingen har ringt. Ikväll gick jag ner till tvättstugan och fick se att mitt förråd stod öppet på vid gavel. De har alltså kommit hit, utan att meddela mig, och tagit bort låset. Att förrådet har stått helt öppet och olåst struntade dom i. Jag betalar över 3000:- i hyra varje månad för min etta och nu ska de höja hyrorna med 2.4%. Som hyresgäst hos KBAB (Köpings Bostads AB) får du betala hög hyra, du måste tjata i flera månader om något behöver åtgärdas. Service är inte ett av deras nyckelord. Punga ut så mycket pengar som möjligt och ge tillbaks en påse bajs, verkar vara deras motto. Förmodligen behöver dom höja hyrorna för att ha råd med kaffe och kaffebröd, de verkar ju inte göra mycket annat än att fika om dagarna.

Jag gillar inte att jag har förvandlats till en bitter kärring.



Just nu önskar jag nästan inget hellre än att chefen ringer och säger att vi får ledigt imorgon. Alla på jobbet får vara lediga eftersom vi har varit så duktiga. Jag har inte längre ork eller lust till någonting. Är som en zombie om dagarna på jobbet och hänger inte med i samtalen i fikarummet. Stirrblick, försvinner i min egna värld, tomt. Väl hemma blir jag som ett apatiskt flyktingbarn. Kan ligga på sängen under en filt och titta upp i taket från att jag kommit hem tills det är dags att sova. Ofta blir det inte mycket av den varan nu heller. Tänker igenom morgondagen, funderar. Rädd. Så rädd för att göra fel, rädd för att missa någonting eller göra på fel sätt. Och sen det där med att vara bland folk hela tiden. Min sjukdom + människor omkring mig hela tiden: kaos i både hjärtat och hjärnan.

Men; imorgon är det fredag. På lördag och söndag har jag fullt upp med fotouppdrag (KUL!), sen ska syrran firas och så är det bara 1½ vecka kvar av garanterat jobb. Sen kan jag andas igen.